Gödslingsråd för fodermajs

Stallgödsel

Vid majsodling täcks ofta en stor del av växtnäringsbehovet av stallgödsel. Det är viktigt att ha en aktuell stallgödselanalys för att kunna planera gödslingen på bästa sätt. Majsens kaliumbehov täcks vanligtvis av stallgödsel, medan kväve- och fosforbehovet ofta behöver kompletteras. Kompletteringen kan ske med YaraMila MAJS NP 19-8 som startgödsling, se mer information nedan.   

Eftersom majsen utvecklas långsamt i början av odlingssäsongen och därför har ett lågt växtnäringsupptag, ska stallgödsel inte överdoseras på våren. Det finns en stor risk för växtnäringsläckage om mer stallgödsel tillförs än vad grödan kan utnyttja. Bäst växtnäringseffektivitet uppnås om stallgödseln myllas ner, vilket också ger en varmare såbädd. 

Placera kväve och fosfor vid startgödsling 

För att säkerställa snabb och jämn etablering, rekommenderas att komplettera stallgödselgivan med YaraMila MAJS NP 19-8 vid sådd. Det är en NP-produkt innehållande en del nitratkväve, vilket tillsammans med en stor andel lättillgänglig fosfor ger en optimal starteffekt. Att placera båda kväve och fosfor i rad vid sådd ger en hög effektivitet samtidigt som näringsämnen som saknas i stallgödsel eller inte är tillgängliga för majsen tillförs.  

*Organiskt bundet och inte direkt tillgängligt.

**Tillgänglighet svår att uppskatta

² Jordbruksverket (2025). Rekommendationer för gödsling och kalkning 2025. (JO24:10). Jordbruksverket. 

Majsens näringsbehov

Kväve

Kvävebehovet i majs beror till stor del på växtföljd, förfrukt och fältets historik av stallgödselanvändning. I en försöksserie i ensilagemajs, utförd i Sverige från 2007-2009, varierade den optimala kvävenivån mellan 0-220 kg N/ha1. Därför bör kvävetillförseln anpassas efter aktuella förhållanden i fält.

En måttlig stallgödselgiva vid odlingssäsongens början följt av en kompletterande giva av YaraMila MAJS NP 19-8 vid sådd rekommenderas. Denna uppdelning säkerställer att grödan får tillgång till kväve både vid etablering och under de mest intensiva tillväxtperioderna.

Fosfor

Majs har på grund av sitt grunda rotsystem ett stort behov av fosfor och är känslig för låg tillgång på fosfor i de tidiga utvecklingsstadierna. En god tillgång av lätttillgänglig fosfor krävs för tidig utveckling av majsen, vilket i sin tur bidrar till en högre TS-halt och bättre skörd¹. Den optimala mängden fosfor beror på markens fosforinnehåll, men även vid goda fosfortillstånd krävs en startgiva för att tillväxten ska komma igång.

För att säkerställa snabb och effektiv tillgång till fosfor vid sådd, rekommenderas därför en kombination av stallgödsel och placerad startgiva med YaraMila MAJS NP 19-8.

Kalium

Kaliumbehovet täcks vanligtvis av stallgödseltillförsel, men vid låga markvärden, särskilt på fält där det tidigare odlats vall, kan extra kaliumtillförsel vara nödvändig.

Svavel

En mindre mängd tillgängligt svavel i startgödslingen kan vara fördelaktigt, eftersom svavel i flytgödsel inte är direkt tillgänglig.

Zink

Zink stimulerar rottillväxt och tidig tillväxt och är en avgörande faktor för majsens utveckling. Majs är känsligt för zinkbrist, vilket främst kan uppstå på sandjordar med högt pH-värde och under kalla vårar. Brist på zink visar sig ofta i de tidiga bladstadierna (4-8 blad). Flytgödsel tillför en liten del zink till marken, men detta är främst organiskt bundet och inte omedelbart tillgängligt för majsplantan. Genom att placera YaraMila MAJS NP 19-8 blir zink omedelbart tillgängligt även vid höga pH.

Bor

Bor har stor betydelse för blomning och kolvsättning. Vid borbrist försämras kolvsättningen, vilket i sin tur påverkar skörden negativt. Borbrist förekommer särskilt under torra år och på sandjordar med högt pH-värde. Danska försök visar ofta skördeökningar vid tillförsel av bor till majs. Borbrist kan därför förebyggas med YaraMila MAJS NP 19-8.

Mikronäring

Förutom makronäring behöver majs även mikronäring och då främst bor, mangan och zink. Zink och bor tillförs med fördel med YaraMila MAJS NP 19-8 medan mangan kan bladgödslas med YaraVita Mancozin.

¹Tell, J., Axelson, U. 2010. Kväve- och fosforgödsling till majs. Försöksrapport 2010 för Mellansvenska försökssamarbetet och Svensk Raps. https://www.ffe.slu.se/Webdata/$serie/03F5R2010Kvaeve-_och_fosforgoedsling_till_majs.pdf