Hur gödslar vi höstrapsen i vår?

Februari 2019

Höstrapsen är generellt mycket bra etablerad och många fält hade i höstas en stor grönmasse-utveckling som innebar ett stort kväveupptag. God plantetablering gör att vi sannolikt har en bra skördepotential, vilket kräver god kvävetillgång. Å andra sidan gör ett stort kväveupptag på hösten att vi har ett mindre kvävegödslingsbehov under våren. Låga skördar 2018 har gjort att många fält i höstas haft kväve kvar i marken, som föregående gröda inte kunnat utnyttja, vilket syns tydligt i rapsens kraftiga bestånd. Men variationen är också stor – det finns många fält som inte tagit upp mer kväve än normalt.

Västergötland

Ystad

Borgeby

Rapsfält kring 20 februari i år. Variationen är stor – utgå från ditt eget fält när du bestämmer gödslingsnivå och strategi!

Kvävegödslingsnivå 

På Svensk Raps hemsida beräknas optimal kvävegiva på våren utifrån klippning av bladmassan på hösten i ”Kvävevågen”. Viktigt att tänka på är att försöksunderlaget till beräkningen inte har med så extremt kraftiga bestånd (utan stallgödsel) som vi ofta har i år. Beräkningen tar inte heller hänsyn till om bladmassan helt eller delvis frusit ner under vintern. I Frankrike, där man använder sig av en liknande beräkning, tas inte kvävet i nedfrusen bladmassa med fullt ut när vid beräkning av vårgödsling. Vi rekommenderar därför att resultatet från ”Kvävevågen” används som ett beslutsstöd och där vågen rekommenderar mycket låga givor bör det läggas en grundgiva på åtminstone 50 kg. Har mycket bladmassa frusit ner under vintern är även det en anledning till att justera kvävegivan uppåt.

För de som inte gjort en egen klippning i fält bör man utgå från förväntad skörd och hur rapsen sett ut i det egna fältet på hösten och nu på vårvintern.

Fält utan stallgödsel i växtföljden (skördenivå 4-5 ton):

• Normalstor  raps 140-160 kg N/ha
• Kraftig raps 60-100 kg N/ha 

Fält med stallgödsel i växtföljden (skördenivå 4-5 ton): 

• Normalstor raps120-140 kg N/ha
• Kraftig raps 50-80 kg N/ha

Hur fördelar jag kvävet?

Vid normalstor raps (eller raps som frusit ner helt) läggs halva kvävegivan så snart fälten bär och spridning är tillåten. Resten läggs när tillväxten kommit igång och skördepotentialen bättre kan bedömas.

Vid kraftiga bestånd och övervintrad bladmassa bör första givan av kväve senareläggas till tidigt knoppstadium, eftersom alltför täta bestånd tidigt ökar risken för liggbildning. Ytterligare en kvävegiva ges som Kalksalpeter vid sent knoppstadium –tidig blomning, när skördepotentialen och markkväveleveransen kan bedömas. Om dagens förutsättningar för en mycket god skörd finns kvar är det viktigt att säkra kvävetillförseln under hela tillväxten. Att senarelägga en del av kvävegivan ökar också kvävekoncentrationen i plantan under senare delen av tillväxten, vilket gör att fler skidor kan utvecklas och fröna matas bättre.

Kvävegödslingen kan vid första gödslingen fördelas över fältet enligt scanning med Yara N-Sensor® i höstas eller med hjälp av styrfiler skapade från CropSat-bilder från i höstas.

Lägg en noll- och maxruta

En nollruta är ett bra sätt att få en uppfattning om hur mycket kväve (inklusive restkväve) som vi får från marken. Särskilt stor nytta gör de förstås ett år som detta!

Lägg ut en presenning (minst 3 X 5 meter) och förankra med tältpinnar. Glöm inte att sätta ut markeringskäppar när presenningen tas bort efter gödsling. Lägg rutan lättillgängligt och på ett ställe som är representativt för fältet som helhet. Även om du inte kan mäta den ger den ändå en bild av hur grödan får tag på markkväve.  

Komplettera med en maxruta där du lägger extra kväve, ca 50 kg N/ha, tidigt. Särskilt viktigt är detta vid låga kvävegivor för att hålla koll på om grödan inte får tag på den kvävemängd man räknat med från höstens tillväxt. Färgskillnaden mellan maxrutan och fältet visar tydligt om plantorna i fältet är välförsörjda med kväve.   

Glöm inte svavel, fosfor och kalium! 

Raps behöver kväve och svavel i förhållandet 5:1. Raps som var kraftig i höstas har sannolikt också tagit upp mer svavel än normalt, men eftersom svavel är svårrörligt i växten, behövs ändå tillförsel på våren.

Om rapsen inte fått P och K i höstas (eller om man har låga markvärden) rekommenderas att första kvävegivan läggs som YaraMila® Raps.

Annars läggs första kvävegivan som YaraBela® Sulfan för att säkra tillräcklig svaveltillförsel. Senare givor kan då tillföras som Kalksalpeter.

Allmänna gödslingsråd för oljeväxter