Höstvete v 24, 2017

Äntligen ordentligt kväveupptag i Svealand

På de platser vi mäter i sydligaste och västra Sverige kan vi se att vi fått bra effekt av gödsling i flaggbladsstadiet, DC 37. Detta lovar gott för kärnsättningen när vi nu går mot blomning.

I Östergötland, Örebro och Mälardalen har nu äntligen regnet kommit i tillräcklig mängd för att ge kvävegivorna lagda i slutet av april ordentlig effekt. Vi ser därför mycket stort kväveupptag här den sista veckan.

Kontrasterna i markens kväveleverans är nu enormt stora mellan platserna. I försöket i Uppland har grödan tagit upp ungefär lika mycket kväve i ogödslat som den gjort med ca 120-160 kg gödslat N i försöken i Halland och Västergötland. Om man bara tittar på mullhaltsskillnaden mellan försöksplatserna skulle man dragit ner ca 10 kg N i Uppland medan skillnaden sannolikt är mer än 100 kg i verkligheten.

Detta är årets sista kväveprognos i vete. Nu är vetet i axgång överallt och vi avslutar våra mätningar. Vi vill därför passa på att tacka personalen på Hushållningssällskapen och Lisbeth som mäter åt oss i sydligaste Sverige för att ni ställer upp på ett fantastiskt sätt med mätningar på helger och är flexibla med att passa in mellan regnen när det behövs. Nu ser vi med spänning fram emot skörderesultaten för att se hur väl våra prognoser om skördenivåer och kvävebehov slår in.

Lilla Harrie

Mätningen avslutad.

Fortsatt bra kväveupptag och stor skillnad mellan gödslingsnivåerna. Måttlig kväveleverans från marken. Tidigare har vi antagit att platsen behöver ca 230 kg N för 10 ton skörd.

Hammenhög

Mätningen avslutad.

Nu i axgång. Mycket bra bestånd och lite regn under senare tid har medfört bra kväveeffekter. Hög markleverans gör att platsen har ett lågt kvävebehov. 160 kg N/ha bör räcka till ca 10 ton skörd, medan det med lite mer regn kanske kan bli 11-12 ton också och då med behov på ca 180 – 200 kg N för att nå rätt proteinhalt.

Begynnande axgång. Denna från början tunna och lite ojämna gröda har tagit sig väl och har nu en god skördepotential. Platsen levererar lite kväve och får gissningsvis ett ganska högt kvävebehov på ca 220 kg N/ha för 9-10 ton skörd.

Axgång och regn har nu satt fart på kväveupptaget. Den höga markleveransen gör att skillnaderna mellan de gödslade leden är ganska små. 9 ton brödvete bör vi klara med ca 160 kg N och 10 ton med 180 N/ha.

Axgång även här. Ytterligare kväveupptag ser vi bara ut att ha i de högre gödslingsnivåerna. Med andra ord är det sannolikt slut på kväve i de lägre. Tidigare har vi angett att ca 230 kg N för 9,5 ton bör vara rimligt. Om man nu efter regnen räknar med högre skördenivå kan det vara behov av ytterligare 30 kg N för 10,5-11 ton. Trots det svaga utgångsläget i våras har grödan utvecklats mycket positivt.

Axgång. Tidigt sått, mycket tätt bestånd och en lugn och stadig utveckling. Skördepotentialen är utan tvekan fortsatt hög. Markens mineralisering är inte särskilt stor och gödslingsbehovet på platsen har bedömts till ca 250 kg för 12 ton

Nu i axgång. Huvudgivan som i försöket lades sista dagarna i april har äntligen fått full effekt. Lite för sent men ändå bättre sent än aldrig. Den låga leveransen från marken gör att vi nog bör lägga ca 200 kg N totalt sett, även om vi skruvar ner skördeprognosen lite till 8,5 ton.

Fortfarande ganska små skillnader mellan de högre gödslingsnivåerna trots att grödan nu är i axgång. Den höga markleveransen gör att vi bör klara 8,5 ton skörd med ca 160 kg N.

Efter regnen är nu kväveupptaget mycket stort på platsen. Marken levererar extremt mycket och trots att skördepotentialen ser hög ut här är sannolikt 160 kg N kraftigt över optimalt.