-
Mer information
-
Vecka 23 Värmen skyndar på utvecklingen i höstvete
Höstvetet utvecklas snabbt i värmen och kommer snart att vara i axgång i hela landet. Kväveupptaget har i de flesta fält varit mycket stort den senaste veckan. I en del av försöken som vi mäter i är mineralkväveupptaget redan 200 kg N/ha. Då räknar vi med kväve i både rötter och ovanjordisk biomassa samt har räknat bort markleveransen. Detta är höga värden, men fullt rimliga i fält som kommer avkasta på en hög nivå, och sådana fält finns det en del av i år. Fortsätta att bedöma kvävekompletteringsbehovet med hjälp av verktyg och avkastningspotential. Håll igen på glesa, luckiga bestånd och på svagare jord, lägg på i fina bestånd med mätbart behov. Och välj tidpunkt till före regnskurar i väderprognosen. N-Testern är ett utmärkt verktyg i år med både lokala kväveförluster och utmaningar i att bedöma skördepotential. Mätningar med N-Testern kan göras fram till DC 59 (hela axet ur holk).
Mätningar i försök med kvävegödsling till olika höstvetesorter
Försöket i Skåne växer på i hög fart och var vid mätningen uppe i DC 41 (flaggbladets slida utväxande). Kompletteringsgivan lades 24 maj och efter det så kom regn i rätt mängd, så allt spridet kväve är på plats i marken. Kväveupptaget är högt i gödslade led och även markleveransen har ökat. Räknar man med att lika mycket kväve finns inbyggt i rötterna som i den ovanjordiska biomassan, som vi mäter med N-Sensorn, så är mineralkväveupptaget cirka 200 kg N/ha.
Försöket i Västergötland var framme i DC 45 (flaggbladets slida betydligt vidgat) vid senaste mätningen. Som väntat fortsätter markleveransen av kväve att vara mycket låg och ligger runt 20 kg N/ha i ovanjordisk biomassa. Försöket fick sin kompletteringsgiva den 8:e juni, dvs dagen efter senaste mätningen. Det innebär att alla led utom de två högst gödslade haft slut på kväve, vilket också syns på de låga kväveupptagen i lägre gödslade led.
I Halland hade försöket vid mätningen kommit fram till DC 43 (flaggbladets slida börjar vidgas). Kompletteringsgivan spreds 31 maj som Kalksalpeter och trots begränsad nederbörd visar mätningen att kväveupptaget fungerat som förväntat. Kväveupptaget är högt och ligger över 200 kg upptaget mineralkväve om vi räknar med både rötter och biomassa ovan jord.
Kväveupptagen har tagit ett ordentligt kliv uppåt i alla led i Östergötland. Markleveransen i detta fält är hög, och också högre än normalt i området. Detta gör att försöket inte lider någon större brist på kväve, inget led har tagit upp mer än 140 kg mineralkväve per hektar. Har man sådan här fält på sin gård så ska man tveklöst hålla nere kvävegivan och noggrant anpassa efter markleveransen, både för miljön och plånbokens skull.
Försöket i Västmanland växer på men har fortfarande ett ganska lågt kväveupptag jämfört med andra fält som vi mäter i. Nollrutan har ett riktigt lågt kväveupptag med ännu bara 15-16 kg N/ha i ovanjordisk biomassa. Regn har kommit i rikliga mängder i området så det är inte en alltför djärv gissning att vi haft kväveförluster. Hade detta varit ett lantbrukarfält så hade vi baserat våra råd på mätningar med N-Testern. Nu blir det istället spännande att se hur långt kvävet räcker och var vi hamnar i kväveoptimum.
