Vecka 25, 2015

Utvecklingen har gått mycket fort under den senaste veckan och kväveupptagen har varit relativt stora. Den plats där mest N tagits upp sedan förra mättillfället är Smedstorp med 30 kg N. Största totala kväveinnehållet har höstvetet i Grillby utanför Uppsala med 165 kg N. Tyvärr måste vi stryka veckans mätningar i Västergötland och Mellerud, p g a tekniska problem med mätutrustningen.

Kraftig tillväxt i höstvetefälten

För två veckor sedan tog vi fram rekommendationer för kompletteringsgivan på gödslingsnivån 160 kg N. De givor vi rekommenderade lades också ut i ett speciellt led i försöksfälten. Det är intressant att konstatera att den kompletteringsgivan redan nu, ca 10-12 dagar efter gödsling, kommit grödan väl tillgodo.

Det har spekulerats en del i om vi har förlorat kväve via denitrifikation i år. På de försöksplatser där N-stegarna ligger finns också jämförelser mellan olika gödslingsstrategier. I flera fall syns tydliga skillnader i kväveupptag beroende på om man tillfört en tidig giva om 40 kg eller om kvävet givits senare. Vi har ca 10 kg högre upptag om man inte lagt tidigt N, utan sparat dessa 40 kg till senare tillfälle.

Fortfarande har höstvetet en hel del kväve kvar att ta upp för att kunna ge höga skördar. Men i samband med axgång blir mätvärdena mindre tillförlitliga och vi väljer att avsluta vår N-Prognos i och med detta Nyhetsbrev.

Vi återkommer till försöksplatserna och kvävestegarna i höstens/vinterns nyhetsbrev när vi har fått skörderesultaten från försöken.

Kväveupptagskurvan lutar allt brantare. Veckans upptag i det högst gödslade ledet var 20 kg N. Marken har inte levererat ett enda kg N sedan mätningarna startade. Totat upptag i nollrutan är fortfarande bara 14 kg. Ängelholm är en av de platser som tilldelades mer N som kompletteringsgödsling i ett extra led för några dagar sedan. Av det då tillförda kvävet återfinns redan 10 kg i grödan.

Här har kväveupptaget stått stilla i nästan 3 veckor. Men nu har tillväxten tagit fart igen. Utvecklingsstadium har gått från DC 43 till 59 och hela 30 kg N har lagrats in i vetet under en vecka. I Smedstorp har kompletteringsgivan ökat kväveupptaget med 12 kg N. Det ser också ut som om markens mineralisering börjar komma igång så smått.

Precis som i Smedstorp har utvecklingen nu gått fort. DC 57 är uppnått. Veckans upptag har varit ca 15 kg N. Kurvan är lite flackare än på flera andra platser och den kompletteringsgiva som gavs för två veckor sedan gör ännu ingen skillnad i kväveupptag.

Teckomatorp är fortfarande den skånska plats som totalt tagit upp mest N. Nu innehåller det högst gödslade ledet 147 kg. DC 49.

Det verkar som om höstvetet efter 3 behandlingar mot gulrost nu är på väg att återhämta sig. I det högst gödslade ledet ligger veckans upptag på 23 kg N.

I denna del av landet har det regnat mycket och det är sannolikt att det skett kväveförluster. Det led som fått 160 kg N som 40 kg tidigt och 120 kg före stråskjutning har enligt diagrammet tagit upp 91 kg N. När samma kvävegiva istället fördelats som 80 kg före stråskjutning och 80 kg i DC 32 är upptaget nu 104 kg.

Den stadiga tillväxten fortsätter. Värmen har gjort att markens mineralisering har kommit igång. Sedan mätningarna började har vetet i ogödslat led ökat sitt kväveinnehåll med 18 kg.

Grästorp, Lidköping och Mellerud

Alla dessa tre platser ser mycket fina ut. Utvecklingsstadium 49. För ögat syns tydliga skillnader mellan de olika gödslingsnivåerna. Vi har också kunnat utläsa att givna kompletteringar med N redan har lett till ökad tillväxt. I Grästorp skiljer det till exempel hela 20 kg N mellan kompletterat led och endast grundgödslat led.

Tyvärr har vi haft tekniska problem med den Handsensor som använts och värdena är inte tillförlitliga, varför vi väljer att inte redovisa mätresultaten.

Denna plats är en av de absolut frodigaste försöksplatserna. Tillväxttakten är mycket jämn och stadig. Hela 140 kg N är nu upptaget i det högst gödslade ledet. DC 41.

Precis som i Vreta Kloster är tillväxten väldigt jämn. Men utvecklingen är ca en vecka långsammare och kväveupptaget är lägre. Kurvans lutning är ganska brant och skillnaderna mellan gödslingsnivåerna stora.

En viss mineralisering har skett sedan mätningarna startade, men den går långsamt.

Vetet i Örebro är bara i DC 45, så utvecklingen går något långsammare än på de flesta andra platser. Upptaget är också något lägre. Men kurvan blir allt brantare och vi tror fortfarande på en stor skördepotential och ett högt kväveoptimum.

Grödan har tagit ett skutt vad gäller utvecklingsstadium och gått från DC 39 till 51 på en vecka. Kväveupptaget har ökat med ca 15 kg i det högst gödslade ledet. Kurvan blir allt brantare, vilket tyder på att tillgång på lättupptagbart kväve börjar bli begränsande på gödslingsnivåer upp till 200 kg N.

Kompletteringsgödsling på 160 kg nivån har ökat upptaget av kväve med ca 10 kg.

Utvecklingsstadium 49. Ca 30 kg N har lagrats in i vetet under den gångna veckan. Och grönmassan innehåller nu hela 154 kg N.

Varken i Västerås eller i Hallstahammar har nollrutans kväveleverans ökat något nämnvärt.

Vetet i Uppsala utvecklas fantastiskt bra. Denna plats har det största totala kväveupptaget med hela 165 kg N. Att grödan behövde mer N än 160 kg bevisas av att av tillförd kompletteringsgödsling har hela 18 kg N lagrats in i grönmassan sedan vetet gödslades för bara några dagar sedan.

Kurvan är nu mycket brant och sannolikt kommer optimum att bli högt om de goda betingelserna fortsätter.

Det ska bli spännande att studera hur vetet här har byggt upp sitt bestånd och sin skörd med tanke på att skottantalet var relativt lågt när våren kom. Endast 330 skott fanns här jämfört med 2 till 3 gånger så många på andra platser. Endast Ängelholm hade lika få skott vid vårens räkning.