Så här fungerar Yara N-Sensor®

På traktorns tak sitter en ramp med ett antal sensorer. Dessa mäter grödans ljusreflektion allteftersom traktorn kör i fältet. Varje sekund skannas cirka 50 m2 av grödan. Systemet är utformat att fungera vid normal körhastigheter och arbetsbredder.

Yara N-Sensor mäter ljusreflektionen vid de specifika våglängder som hänger samman med grödans klorofyllinnehåll och biomassa och beräknar på basis av detta grödans kväveupptag. Därefter beräknas optimal N-giva och information skickas till styrenheten för spridaren som justerar utmatningen av gödseln.

Hela processen från skanning av grödan till utmatning av optimal N-giva sker på ett ögonblick och utan tidsfördröjning.

Systemet är kopplat till GPS. Det innebär att man får fram en gödslingskarta, som med precision visar hur mycket gödsel som spridits på fältets olika delar.   

Yara N-Sensor mäter innehållet av klorofyll (kväve)

  • Kartan är en Yara N-Sensor karta från ett havrefält som visar koncentrationen av klorofyll (grödans färg) på olika platser i fältet.
  • Det finns ett mycket starkt samband mellan grödans innehåll av kväve och grödans färg (klorofyllhalten i bladen).

  • I Yara N-Sensor visas grödans kväveupptag som ett SN-värde (Sensor kväve värde) kg N/ha

Yara N-Sensor mäter grödans täthet (biomassa)

  • Yara N-Sensor mäter också grödans täthet (biomassa). Kartan visar biomassan i samma fält som ovan.
  • Det är nödvändigt att mäta grödans biomassa. Då biomassan är låg minskas kvävegivan eftersom en låg biomassa visar att plantantalet och därmed kvävebehovet också är lågt. I områden med mycket hög biomassa riskerar man liggsäd, varför givan också här måste minskas.
  • Grödans täthet anges som index. Ju större täthet, ju mörkare grönt område på kartan.
  • På kartan syns att sänkan i mitten av fältet har en högre grödtäthet. Det är i detta område man riskerar liggsäd. Man ser också att det finns områden i den östra delen av fältet som har ganska hög biomassa.
  • På det lilla skiftet längst mot öst syns att grödan här är mycket tunn. Det finns också områden med mycket dåligt bestånd i det stora skiftets västra vändteg.

Yara N-Sensor utarbetar en gödslingskarta (kg N/ha)

  • Utifrån mätningarna av mängd klorofyll och grödans täthet, beräknar Yara N-Sensor hur gödseln skall omfördelas för att optimera skörden och minimera risken för liggsäd.
  • Kartan visar den rekommenderade tilldelningen av kg N per ha på olika ställen i fältet. Ju mörkare färg, desto mer kväve.
  • Den västra delen av fältet har generellt fått mest kväve. Det var denna delen där grödan var ljus och fattades kväve.
  • I sänkan i mitten av fältet har Yara N-Sensor minskat givan betydligt. Det var i detta området grödan hade bra kvävetillgång och där det fanns den största risken för liggsäd.
  • I den östra delen av fältet har gödseln på liknande sätt flyttats från områden med bra kvävetillgång till områden där grödan fattas kväve.
  • På det lilla skiftet längst mot öster syns att Yara N-Sensor har dragit ned kvävegivan. Området hade ett mycket glest bestånd och där finns färre antal plantor som ska samsas om kvävet. Det samma gäller i det stora skiftets västra vändteg.