Finns det restkväve kvar?

På flera håll i vårt avlånga land börjar nu vårsådden komma igång på allvar. Vi rekommenderar delade givor för att fånga in effekten av eventuellt restkväve och bättre pricka in den optimala givan för både skörd och kvalitet i varje enskilt fält. Nollrutor, Maxrutor och mätningar i det egna fältet hjälper till att avgöra hur stor kompletteringsgivan skall vara.

Katarina Elfström 2019-04-03

Låga skördar 2018 har gjort att många fält haft mer eller mindre restkväve kvar i marken, som föregående gröda inte kunnat utnyttja. Hur mycket av detta som kan finnas kvar till vårsådda grödor är omöjligt att ge ett generellt svar på, men vi kan anta att variationerna är stora. Vintern har generellt varit mild, och på många håll har vi fått stora nederbördsmängder under vårvintern. Under dessa förhållanden kan vi anta att det mesta kvävet på lättare jordar redan gått förlorat. På tyngre lerjordar har urlakningen varit mindre, men där finns det under fuktiga förhållanden en risk för kväveförluster till luften i stället.

Svar från grödan

Bästa sättet att anpassa gödslingen trots årets osäkerheter är därför att göra kväveanpassningen efter den information vi kan få från själva grödan. Dela kvävegivan och anpassa kompletteringsgivorna utifrån mätningar och observationer i grödan. En beprövad metod som i år blir viktigare än någonsin för att pricka rätt!

Nollrutor ger en uppfattning om kväveleveransen från marken, inklusive ev restkväve. Vid kombisådd förutsätter det att det går att stänga av gödselutmatningen under några meter. 

Maxrutor ger en uppfattning om när fältet börjar lida av kvävebrist.

Läs mer om Noll- & Maxruta här

Yara N-Tester mäter kvävestatus i grödan, används i korn och havre i st 31-32, i vårvete i st 37-45. Yara N-Sensor mäter kväveupptag kontinuerligt i fält, och fördelar kvävet efter behovet i varje del av fältet.

Korn och havre

Bedöm kvävebehovet efter förväntad skördenivå och syftet med odlingen. Till maltkorn eller till eget foder måste vi anpassa efter önskad proteinhalt.

Se tabeller här

Ca 70% av bedömd slutgiva läggs vid sådd, helst som kombisådd YaraMila NPK. Kombisådden och tillförseln av fosfor och kalium tillsammans med kvävet förbättrar effektiviteten av alla växtnäringsämnena. Dessutom får vi med tillräckligt med svavel.

Kompletteringsgiva i korn läggs som Axan eller Kalksalpeter i st 31-32. Då kan vi bättre bedöma årets markkväveleverans och förväntad skörd.

I havre är det möjligt att komplettera ända fram till vippgång.
Nyhetsbrev_webb.jpg
Bild på vårkorn från Gropen på Borgeby fältdagar 2018, i begynnande stråskjutning. Kornet till vänster i bild har fått 120 kg N som Axan, bredspritt.
Kornet till höger i bild har fått 90 kg N kombisådd som YaraMila 20-5-10 eller YaraMila 22-6-6. (Jorden är flyttad till Borgeby, Fosfortalen ligger i en bra klass III)

Vårvete

I vårvete för kvarnkvalitet är det totala kvävebehovet större än för korn och havre, och proteinhalten är avgörande för lönsamheten i odlingen. Samtidigt är det viktigt att undvika liggsäd. Därför läggs 50-60% av bedömd totalgiva vid sådd som myllad NPK. Räkna med två kompletteringsgivor, Axan i sen stråskjutning och Kalksalpeter i axgång.

Riktlinjer för totalt kvävebehov