Hur påverkar skogsgödsling miljön?

Skogsgödsling bidrar till att skogen växer snabbare men hur påverkar det miljön? Här finner du svaren.

Skogsgödsling och miljöeffekter

Skogsgödsling syftar till att gynna trädens fotosyntes och tillväxt. Försök, utveckling och praktisk erfarenhet har inneburit att gödselmedel, planeringsrutiner och spridningssystem har blivit effektivare, samtidigt som miljöriskerna minimerats.

Skogsgödsling räknas till de skogsbruksåtgärder som "väsentligt kan komma att ändra naturmiljön" och ska därför anmälas för samråd till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan planerad start. Skogsstyrelsen ansvarar också för de allmänna råd till 7:26 som handlar om kvävegödsling i Skogsvårdslagstiftningen. De allmänna råden bör tillämpas på konventionell användning av kvävegödselmedel och ligger till grund för hur skogsgödsling bedrivs idag.

Klimatavtryck för skogsgödsling med Skog-CAN i Sverige

Skogsgödsling kan motverka växthuseffekten, i takt med sin tillväxt ackumulerar träden kol men i ett långt tidsperspektiv kommer allt kol i biomassan förr eller senare återföras till atmosfären. Den stora potentialen för skog som kolsänka utgörs av att träråvaror kan ersätta andra material vars framställning genererar utsläpp av koldioxid.

Skogsgödsling ökar skogens tillväxt med mer än 15 kubikmeter per hektar under effektperioden som varar ca 10 år. Det motsvarar mer än 12 ton klimatgaser. Det kan jämföras med  hushållens årliga konsumtion som står för cirka 10 ton växthusgaser per person i Sverige. Se tabellen nedan. 

Utsläpp och upptag av klimatgaser 

kg CO2 -ekv.* per hektar

Kommentar

Utsläpp i samband med produktion av Skog-CAN - 549* Standardgivan är 150 kg N per hektar vilket motsvarar 555 kg Skog-CAN
Utsläpp och förluster vid transporter, spridning och från processer i skogen  - 855 Baseras på officiell data från Skogsstyrelsen, IPCC, EEA/EMEP
Upptag i skogen +13817 Beräknat på den extra tillväxteffekten på totalt 15 kubikmeter stamved och ett uttag av GROT på 20% (grenar och toppar) .
Totalt nettoupptag  =12415  Skogsgödsling av ett hektar skogsmark bidrar till ett nettoupptag av ca 12 ton CO2-ekv./hektar totalt

* För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP) för mer information se Naturvårdsverkets sidor om växthusgaser.

Läs vår broschyr om klimatavtryck för skogsgödsling med Skog-CAN

Källhänvisning till tabellen

  • *De utsläpp som kan härröras till produktionen är certifierade av DNV GL

  • Frank Brentrup, Yara Research Centre, Hanninghof.

  • Skogsstyrelsen, 2015

  • European Environment Agency/European Monitoring and Evaluation Programme 2016 – Emission Inventory Guidebook: https://www.eea.europa.eu/themes/air/emep-eea-air-pollutant-emission-inventory-guidebook/emep

  • Energy efficiency and greenhouse gas emissions in European nitrogen production and use, page 20-21, Calcium ammonium nitrate. Fertilizers Europe

  • Johan Bergh, Linnéuniversitetet, pers. medd.

  • Mogens Erlingson, Yara AB.

Mark

Markens förråd av organiskt bundet kväve ökar efter skogsgödsling, men någon långsiktig ökning av växttillgängligt kväve har ej noterats. Bestående markkemiska förändringar har endast kunnat påvisas i försök med mycket höga kvävegivor. Helträdsuttag och hyggesbränning innebär att mycket kväve lämnar skogsmarken och för att inte näringsbalansen ska förändras krävs 1-2 gödslingar. Dolomitkalken i Skog-CAN neutraliserar dessutom markförsurningen och tillför baskatjoner.

Vatten

Vattenkemin påverkas mycket lite av skogsgödsling genom att spridning i och alldeles intill vattendrag undviks. Kvävet sprids endast till områden där träden kan ta upp det och gynna fotosyntes och tillväxt. Därmed finns ingen märkbar påverkan på fisk i bäckar.

Vegetation

Vegetationen kan tillfälligtvis förändras efter en gödsling genom att vissa växter ökar sin konkurrenskraft mot andra. Denna förändring av artsammansättningen återgår i regel på några år, men växter som mossor och lavar behöver längre tid för återgången. Tillgången på blåbär ökar efter skogsgödsling på torr eller frisk mark. Även bland mykorrhizasvampar sker en förskjutning i artsammansättning och på kort sikt en minskning av artantal. Gödslingsvärd skogsmark härbärgerar i regel inte så kallade rödlistade arter. Skogsgödsling anses inte hota den biologiska mångfalden.

Vilt

Även viltets betesväxter gynnas av kväve och viltbetet ökar efter gödsling. Gödsla därför inte ung- och plantskog med tanke på ökad risk för betesskador. Studier har visat att renar undviker vinterbete inom nyligen gödslade områden. Renar, och sannolikt andra däggdjur, dricker inte heller vatten som påverkats av gödselmedel. Varken däggdjur eller hönsfåglar äter utspritt gödselmedel.

Urval av mark med hänsyn till miljön

Skog och skogsmark är mycket variationsrika och förutsättningarna för en miljöskonsam skogsgödsling är därmed olika i olika skogar. Ett noggrant urval av lämpliga gödslingsarealer är därför viktigt för miljön.

Jordbrukets detaljerade jordanalyser är inte praktiska hjälpmedel vid skogsgödsling. En regel är dock att ett djupt humusskikt kan hålla kvar näringsämnen bättre än ett tunt. Detta betyder att skogsbestånd på djup, humusrik jord, tål gödsling med mindre risk för läckage, medan skog på humusfattig mark, t ex hällmark, inte bör gödslas. Generellt kan man säga att biotoper som är särskilt intressanta ur miljösynpunkt, t ex sumpskog, och bäckraviner, inte är lämpliga för gödsling.


Bilden visar en del principer för en selektiv gödsling inom ett skogsområde

  1. Hällmark med grunt humusskikt. Ingen gödsling.
  2. Tall av hög kvalitet. Högre gödselgiva.
  3. Stormlucka. Ingen gödsling.
  4. Kärrmark. Ingen gödsling.
  5. Stort lövinslag. Gödsling lönar sig ej.
  6. Skog på kolbotten. God näringstillgång - ej gödsling.
  7. 25 meters gödslingsfri zon utmed bäck.
  8. Myrmark. Ej gödsling.
  9. Gran med styltrötter på svartjord. God näringstillgång - ej gödsling.
  10. Känslig biotop med bl.a orkidéer. Ingen gödsling. Lämna 25 meters gödslingsfri zon.
  11. 10 meters gödslingsfri zon mot rågång.
  12. Gödslingsfri zon på 10 meter lämnas till vägar.