Praktiska råd

Här har vi samlat viktiga fakta om beståndsval, olika spridningtekniker, tillväxt, ekonomi och miljöeffekter som är bra att känna till inför planering av skogsgödsling.

Beståndsval

Många försöksytor och lång praktisk erfarenhet har givit goda kunskaper om vilka typer av skog och mark som ger bästa tillväxtresultat av gödsling. Dessa kunskaper har Skogforsk sammanfattat i de s k 7 baskraven.

7 baskrav för val av bestånd:

  1. Mineraljord på fastmark.
    Kvävegödsla bara fastmarker, på torvmarker är det i första hand brist på fosfor och kalium som hämmar trädens tillväxt.
  2. Jordmånen av typ podsol.
    Brunjordar är ofta redan tillräckligt rika på kväve och därför är kvävegödsling inte lönsamt.
  3. Ståndortsindex ungefär 16-30.
    På de svagaste markerna kan tillväxtökningen bli stor i relativa tal, men absolut sett är lönsamheten av gödslingen sämre. De bästa markerna är bra bl a på grund av att näringstillgången redan är god.
  4. Minst 80 % barrträd.
    Lövträd reagerar också positivt på kvävegödsling men tillväxtökningen varar mycket kortare tid än hos barrträd och den totala effekten blir lägre.
  5. Medelålders och äldre bestånd, ca 40 till 90 år.
    En praktisk tumregel är att första gödslingen i ett bestånd görs tidigast efter första gallringen. Gammal tall reagerar ofta bra på gödsling, medan effekten uteblir i gammal gran.
  6. Ingen gallring eller slutavverkning så länge gödslingeffekten kvarstår, ca 8-10 år.
  7. Friskt och väl slutet.
    Friska och välslutna bestånd har bästa förutsättningarna att ta till vara på kvävet. 

Ytor som inte ska gödslas: Hyggen, ungskog, lövskog samt impediment, vattendrag, nyckelbiotoper m m

Tidpunkt för gödsling

Första gödslingen i ett bestånd görs tidigast efter att första gallringen utförts. Bästa kombinerade effekt av gallring och gödsling fås om gödslingen görs 0-2 år efter gallringen. För att minska risken för snö- och stormskador, kan det dock vara lämpligare att gödsla 1-5 år efter gallring.

Spridningen kan med samma resultat utföras från början av maj till slutet av september. Utspridd gödsel löses normalt upp på några dygn av regn eller dagg. Under någon månad efter gödselspridningen tas näringen upp i träden till barren. Först året därpå påverkas barrstorleken och därmed trädtillväxten. Kvävegödsel ska inte spridas på tjälad eller snötäckt mark.

I tallskog påverkar en kvävegödsling tillväxten i 7-10 år efter spridningen. I gran, vars barr blir äldre än tallens, varar effekten i 8-12 år.

Tillväxt och ekonomi

Gödsling med normalgivan 150 kg kväve per hektar förväntas ge en extra virkesmängd på upptill ca 15 kubikmeter (m3sk) per hektar på ca 8 år. Under en omloppstid kan ett bestånd gödslas 2-3 gånger. Med förutsättningen att gödslingseffekten får ebba ut mellan omgödslingarna ger varje gödslingstillfälle ungefär lika stor tillväxtökning.

Skogforsk har studerat ungefär 1000 provytor med olika gödslingsbehandlingar. Resultaten från ytorna har kunnat bearbetas så att så kallade prognosfunktioner erhållits. Med funktionerna kan man beräkna hur tillväxten kan komma att påverkas av en gödsling i ett visst bestånd.

Gödslingens tillväxthöjande effekt medför att en större mängd virke kan avverkas jämfört med om ingen gödsling gjorts. Det ekonomiska värdet av denna extra virkesvolym beror främst på virkesvärdet, dvs priset per kubikmeter. Detta värde brukar kallas gödslingens volymeffekt. Genom att gödslingen leder till grövre träd, ökar dock värdet per kubikmeter ytterligare, vilket kallas dimensionseffekten. En normal gödsling i ett bestånd med god virkeskvalitet leder till ökad tillväxt av den yttersta, dvs kvistfria, delen av stammen. Därmed bidrar gödslingen dessutom till något högre genomsnittlig virkeskvalitet. Kostnaden för gödslingen består av gödsel-, transport- och spridningskostnad.

Exempel på en ekonomisk kalkyl:

 Intäkt  Volymeffekt  15 m3sk*350 kr   5 250 kr/hektar
   Dimensionseffekt     2 600 kr/hektar
 Kostnad    150 kg kväve/hektar  3 100 kr/hektar

Kommentar till kalkyl:

Antag att gödslingen utförs 8 år före avverkningen. Då motsvarar ovanstående siffror en realränta på 12 % på den satsade gödslingskostnaden. Dessutom är gödslingskostnaden är avdragsgill i deklarationen.

Vill du ha en kostnadsfri lönsamhetsberäkning för Din skog?
Du kan själv kostnadsfritt beräkna lönsamheten för gödsling av Dina bestånd i Skogens Gödslings kalkyl där du kan fylla i uppgifter för en lönsamhetsberäkning av din skog.

Olika spridningstekniker

Helikopter
Skogsgödsling med helikopter kräver relativt stora gödslingsarealer för effektiv och lönsam spridning men spridningen är i princip oberoende av hur terräng- och markförhållanden är.

Traktor
För den självverksamme skogsägaren kan en traktorburen centrifugalspridare fungera bra. Vi rekommenderar SG-systemet som är en enkel och effektiv paketlösning för markburen skogsgödsling som omfattar gödselmedel, spridning med precision och alla transporter. Spridningen utförs av erfaren och certifierad personal med ombyggda skotare som är väl anpasade för körning i skogsmark.

För hand
Om endast några enstaka hektar ska gödslas går det utmärkt att göra detta för hand. En gammaldags såskäppa kan användas. Gödseln kan även spridas med en skyffel ungefär som när man sandar på vintern.