Gödslingsråd för havre

Vid odling av vårsäd till foder är målet att producera en hög skörd. Om vårsäden skall användas till egen fodertillverkning är det också viktigt att uppnå en bra proteinhalt, eftersom det minskar behovet av inköpt protein.

Kombisådd + YaraMila

Jämfört med Axan ger YaraMila-produkter redan första året skördeökningar som normalt betalar merkostnaden (under förutsättning att P-AL-värdet är under cirka 10).

Vårsäd är känsligare än höstsäd för låg tillgång på P, K och S på grund av vårsädens snabba utveckling i kombination med en ofta torr såbädd och en svagare rotutveckling. Bästa totalekonomi innebär därför oftast en årlig tillförsel av den växtnäring som skörden bortför. Kombisådd NPK ger bäst växtnäringseffekt och högst skörd.

Tabell 1. Riktvärden för totala kvävegivan i stråsäd med stråsäd som förfrukt, kg N/ha
OBS! Justera riktvärdet efter markens egen mineralisering. (Klicka på tabellen för helskärm)
Havre.png

 

Räkna på P & K behovet till dina grödor

Proteinhalt för styrning av kväve

Proteinhalt vid ekonomiskt optimal kvävegiva varierar något beroende på sort, men i allmänhet är en proteinhalt kring 10,5% i korn och 11,5 i havre% ett bra riktmärke som visar att man gödslat rätt.

Om proteinhalten i genomsnitt över ett antal år avviker från detta värde, säger erfarenheten att den totala givan kan höjas eller sänkas med ca 20 kg N/ha per 0,5% avvikelse.

Delning av kvävegivan

Vid odling av fodersäd har det tidigare varit vanligt att lägga allt kväve vid sådd. Flera års försök visar dock stora fördelar med att dela kvävegivan, särskilt vid medel- och höga skördenivåer. Det ger möjlighet att anpassa givan till årsmånen och därmed optimera både skörd och kvalitet. Genom att tillämpa en strategi med delning minskar även risken för kväveförluster och liggsäd. Vid delad kvävegiva är det lämpligt att välja en YaraMila-produkt som ger hela P- och K-behovet och ca 70-80% av kvävebehovet. Resten av kvävet läggs senare som Axan eller Kalksalpeter och anpassas efter säsongens förutsättningar. Läs mer om anpassade kvävegivor i vårsäd under maltkorn.

Bladgödsling

En bladgödsling med YaraVita Gramitrel eller YaraVita Mancozin är ofta motiverad. Produkterna innehåller en blandning av flera mikronäringsämnen som ofta är skördebegränsande i stråsäd.

Den vanligaste mikronäringsbristen i stråsäd är manganbrist. Brist uppträder framförallt på lätta porösa jordar och vid höga pH-värden. Bladgödsling utförs med Mantrac Pro. Beroende på hur svår bristen är kan även YaraVita Gramitrel eller YaraVita Mancozin användas.

Kopparbrist är vanlig på lätta jordar och mulljordar. Speciellt i havre och korn har bladgödsling gett stora skördeökningar i försök. Om jordanalysen visar på låga koppartal kan en uppgödsling av marken utföras. Såväl uppgödsling som årlig bladgödsling görs med Coptrac. Även YaraVita Gramitrel och YaraVita Mancozin innehåller koppar.