Höstoljeväxter

Höstgödsling av höstoljeväxter

Kväve- och svavelgödsling 

Höstoljeväxter tar upp mycket kväve. En höstrapsgröda som avkastar 4 ton/ha har ett totalt upptag på omkring 250 kg N/ha – varav en betydande del tas upp redan på hösten. För att klara vinterns påfrestningar är det avgörande att rapsen hinner etablerar sig väl och utveckla ett välutvecklat rotsystem.  

Det finns därför ett behov att tillföra kväve redan på hösten. Hur stor kvävegivan bör vara beror bland annat på hur föregående grödas skörderester mineraliserar kväve och/eller om det finns kvarvarande restkväve som ej tagits upp på grund av överoptimal gödsling. Det gäller att hitta rätt balans – då både otillräcklig och alltför hög kvävetillgång kan ge problem. Svag etablering ökar risken för utvintring, medan för frodig höstraps också kan bli känslig och utvintra lättare. Totalt tillåts max 60 kg N på hösten för nitratkänsliga områden – en giva som ofta rekommenderas efter stråsäd som förfrukt. Om kvävetillgången sen tidigare är hög kan det vara motiverat att minska höstgivan något. YaraMila Kombi 13-8-14 är ett alternativ som möjliggör en reducerad kvävegrundgiva och ger fortsatt en god fosfor- och kaliumtillförsel. En reducerad grundgiva kan sedan vid behov – exempelvis om tillväxten skulle gå långsamt eller avstanna helt - kompletteras med ytterligare kväve på hösten under tillväxten.  

Tillgång på svavel är också avgörande under hösten, eftersom den samverkar med kväve i uppbyggnaden av biomassa. Raps behöver kväve och svavel i förhållandet 5:1.

Fosfor- och kaliumgödsling 

På hösten bör gödslingen av höstraps inriktas på att säkerställa en god etablering och övervintring. För detta är tillgången på både fosfor och kalium avgörande.  

Fosfor – är viktigt för rapsens rotutveckling, särskilt på hösten när energitillgången i plantan redan är begränsad. Ett underskott av fosfor hämmar energitransporten i växten, vilket kan leda till svagare rotsystem, sämre etablering och i förlängningen sämre övervintring. Det är därför viktigt att säkra en tillräcklig fosfortillförsel på hösten så att rapsen är ”fulltankad” inför vintern/våren.  

Fosfor är dessutom mycket svårrörligt i marken vilket gör höstgödsling av fosfor säkrare – det fosfor som inte tillförs i samband med sådd riskerar att inte vara tillgängligt senare. Att kombiså sin NPK-produkt är därför ett effektivt sätt att förbättra växtnäringstillgängligheten. Fosforupptaget fortsätter sedan under våren, med högst upptag i stjälksträckning fram till full blomning. Bortförseln är cirka 7,5 kg P/ton skörd.  

Kalium – behövs i stor mängd, inte minst för att upprätthålla höstrapsens turgor i den stora blastmassa som skapas. Högt kväveupptag under hösten och låg torrsubstansmängd i rapsen behöver dessutom balanseras upp av ett större kaliumbehov. Höstraps kan ta upp, upp till 100 kg K/ha redan på hösten och upptaget fortsätter i snabb takt under våren – ibland upp till 10 kg K/dag – med ett maximalt upptag på över 300 kg K/ha i högavkastande bestånd. Bortförseln ligger på cirka 8,5 kg K/ton skörd.  

För att upprätthålla markens bördighet över tid bör fosfor- och kaliumgödsling planeras utifrån ett växtföljdperspektiv och med hänsyn till de markförhållanden som råder. Tillförseln bör balanseras över hela växtföljden, och responsiva grödor, som raps, bör prioriteras.  

Vid klass IVa (P-AL 8-12) eller därunder, tillfredsställs höstrapsens behov bäst med en NPK-produkt – gärna i kombination med kombisådd för bättre tillgänglighet av växtnäringen. Vid P-AL klass III bör man minst gå efter ersättningsprincipen, där tillförsel motsvarar bortförsel. Använd verktyget ”Bördighetsanpassad P&K-gödsling” för att få rekommendationer efter dina egna förutsättningar. Se fosfor- och kaliumrekommendationer i tabell 1 respektive tabell 2. Se tabell 3 längre ner för mer detaljerat gödselförslag.  

Gödslingskoncept höstgödsling 

YaraMila Kombi lämpar sig särskilt väl som startgödsling vid sådd av höstraps. Produkten innehåller förutom kväve, fosfor och kalium även svavel, bor, magnesium och mangan – och täcker därmed rapsens behov av svavel, magnesium och mikronäring under hösten.  

Produktens höga fosfor- och kaliuminnehåll gör det möjligt att matcha fosfor- och kaliumbortförseln och på så sätt bidra till att underhålla markens bördighet utöver de ettårseffekter som ges.   

Där tillgången på kväve från föregående gröda är god, möjliggör YaraMila Kombi en reducerad kvävegiva utan att kompromissa med fosfor- och kaliumförsörjningen. Givan kan anpassas mellan 40-60 kg N, beroende på förhållanden i fält. Vid behov finns möjlighet att komplettera senare under hösten med exempelvis Axan eller Kalksalpeter, upp till en total tillåten giva på 60 kg N (se tabell 3).  

YaraMila Raps vid högre marktillstånd 

YaraMila Raps är ett alternativ vid högre marktillstånd av fosfor och kalium och med en växtföljd utan fosforkrävande grödor som sockerbetor och potatis (se tabell 3). Produkten tillför svavel och bor och täcker därmed rapsens behov av dessa näringsämnen under hösten.  

Mineralgödsel i kombination med stallgödsel 

Innan man lägger hela höstkvävegivan i form av flytgödsel till höstrapsen ska man tänka till gällande svavelbehovet. Stallgödsel kan innehålla en del svavel, men andelen som är växttillgängligt är liten eftersom det mesta finns bundet i organisk form. Höstraps är en svavelkrävande gröda och behöver därmed tillföras tillgängligt svavel för att kvävet ska kunna utnyttjas effektivt. En flytgödsel giva bör därmed kompletteras med en produkt innehållande svavel. Stallgödsel ger en oftast en god kaliumeffekt och även ett hyfsat tillskott av fosfor, men den kortsiktiga fosforeffekten är lägre jämfört den i mineralgödsel. Stallgödselanalys är dock att rekommendera eftersom fosfor- och kaliuminnehållet kan variera stort. Beroende på markens fosforstatus finns därför olika alternativ att välja på. Vid högt P-AL-tal är det främst extra svavel som behöver tillföras, där en produkt som Polysulphate kan vara lämplig. Om mer fosfor behöver tillföras kan exempelvis YaraMila Majs NP 19-8 användas, som även innehåller ett högre svavelinnehåll (se tabell 3).  

Bor 

Även bor är viktigt, bland annat för övervintring. Dessutom ökar bor motståndskraften mot jordburna patogener såsom exempelvis klumprotsjuka. Bor-innehållet i YaraMila Kombi och YaraMila Raps är tillräckligt för raps. Behövs tillförsel av bor i form av bladgödselprodukt finns dessutom Bor Super eller YaraVita Canola Bio att tillgå. YaraVita Canola Bio är ett grödspecifikt bladgödselmedel innehållande bor, specifikt utarbetad för oljeväxter. Produkten går att använda från 4-bladstadiet till början av stjälksträckning.  

Kvävegödsling på våren 

På våren startar tillväxten tidigt och under en kort tid fram till blomningen sker en kraftig tillväxt. Under denna period tar rapsen upp stora mängder växtnäring. Då är det viktigt att näringsämnena finns i lättillgänglig form. Första kvävegivan till höstoljeväxter på våren är beroende av beståndets utseende efter vintern. Ett bestånd med kraftiga plantor, speciellt efter förfrukter som vall, träda och konservärter, har ett lägre kvävebehov än ett bestånd som består av små och svaga plantor. 

Det totala kvävebehovet på våren beror på skördenivå, markens kväveleverans, förfrukt m m. I tabell 4 redovisas riktvärden för kvävegödsling baserat på ett fält med normal mineralisering – mer eller mindre kväve kan behöva tillföras beroende på faktisk markleverans. Bästa gödslingsstrategin är att ge halva den planerade kvävegivan innan tillväxten börjar, i Sydsverige i början till mitten av mars och i Mellansverige vid månadsskiftet mars/april, under förutsättning att eventuell snö försvunnit. Resten av kvävet tillförs cirka fyra veckor senare, då bestånd och kvävebehov bättre kan bedömas. Om grödan är frodigare än normalt på våren, kan kvävegivan reduceras något. Val av produkt framgår av tabell 3. 

Svavel till våren 

Raps behöver kväve och svavel i förhållandet 5:1. Raps som varit kraftig på hösten har sannolikt också tagit upp mer svavel än normalt, men eftersom svavel är svårrörligt i växten, behövs ändå tillförsel på våren.    

Förbered vårgödslingen redan på hösten 

Du kan läsa av rapsens medelupptag av kväve med hjälp av N-upptagskartan i Atfarm. Medelupptaget kan sedan användas i Rapskalkylatorn för att beräkna höstrapsens kvävebehov till våren. Yara N-Sensor® kan också användas i raps. Använd den som verktyg för att styra kvävegivan, framförallt till andra givan på våren. Som stöd i bedömning av kvävebehovet till våren kan du också klippa rapsen på hösten, med biomassakartorna i Atfarm hittar du lämpliga ställen att klippa grönmassa. Läs mer om Kvävevågen på www.svenskraps.se.

Uppdaterad september 2025