Kalium

Kaliumgödsling är mycket viktigt för att uppnå goda vallskördar. Underskott av kalium innebär kraftigt sänkt skörd. Stora överskott av kalium i den totala foderstaten kan å andra sidan ge problem med balansen hos djuren mellan kalium, magnesium och kalcium och också ge större risk för kalvförlamning genom påverkan på balansen mellan kat- och anjoner, vilket anges som CAB eller CAD i foderanalysen.

Behovet av kalium påverkas av proteinhalten i vallen. En vall med högt proteinmål kräver mer kalium medan en vall med lägre proteinmål klarar sig bra med lägre mängder kalium (tabell 1).

Optimalt kaliuminnehåll ligger alltså mellan 20 och drygt 30 gram kalium/kg ts (2-3 % K/kg ts). I tabell 3 visas rekommenderade kaliumgivor till slåttervall. Värdena i tabellen förutsätter att en jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs följs alltid rekommendationen för första vallåret. För att kaliumhalten ska bli jämn i fodret, bör kaliumgivan delas mellan förstaskörd och återväxter.

På gårdar med vallodling kan markens kaliuminnehåll ändras snabbt beroende på vallens stora bortförsel. Det ställer extra stort krav på att jordanalysen är färsk och att man har koll på fältens växtnäringsbalans om man skall gödsla rätt.

Normal bortförsel är cirka 200-250 kg K/ha. Samtidigt kan tillförseln via stallgödseln vara betydande. Det kan därför vara svårt att på det enskilda fältet och till varje delskörd hitta rätt balans mellan tillförsel och bortförsel. Vid gödslingsplaneringen anpassas kaliumgivan efter:

• Aktuell kaliumklass
• Skördenivå
• Delskörd (1:a, 2:a, 3:e eller 4:e skörd)
• Vallens ålder

God vägledning kan man få genom att som facit studera vallfoderanalysen och jämföra med värdena i tabell 2.

Tabell 1. Kaliumbehov vid olika proteinhalter (Klicka på tabellen för större bild)

Vid lågt kaliumgödslingsbehov, 60 kg K eller mindre på ett år, kan man avstå kaliumgödsling till förstaskörden och istället prioritera kalium till återväxterna.  En tumregel är att vid K-AL-tal under 10 får man en positiv effekt av kaliumgödslingen redan till första skörden och vid K-AL-tal under 12 får man en positiv effekt till återväxten.

Tabell 2. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha (Klicka på tabellen för större bild)

I tabellen förutsätts att en jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs, vilket är att föredra, följs alltid rekommendationerna för vallår 1. Vallen bortför cirka 25 kg K per ton skördad ts. Vid 8 ton ts bortförs alltså cirka 200 kg K.

Vallens stora kaliumupptag gör ofta att kaliumstatusen i marken är låg efter en treårig vall. I praktiken tär vi på markens kaliuminnehåll även på gårdar som gödslar med relativt stora mängder stallgödsel. Det är viktigt att efter vallbrott se till att kompensera bortförseln i vallen och tillgodose efterföljande grödor i växtföljden med kalium. Spannmål efter vallbrott har ofta kaliumbrist vid etablering även i de fall man plöjt ner stallgödsel innan sådd. Kombisådd med en NPK produkt avhjälper dessa problem och ger en bra etablering och plantutveckling fram tills rotdjupet är tillräckligt stort för att kunna ta upp kalium från stallgödseln.

K/Mg-kvot

Balansen mellan kalium och magnesium är av betydelse för upptaget i marken. För stor mängd kalium i förhållande till magnesium kan leda till att magnesium konkurreras ut, vilket leder till att plantorna får magnesiumbrist. Detta kan ge skördesänkning, men även problem med djurhälsan på grund av för lågt innehåll av magnesium i vallfodret. Förhållandet i marken mellan K-AL och Mg-AL bör inte vara högre än vad som anges i tabell 3. Om kvoten är hög beroende på gott kaliumtillstånd i marken, bör i första hand kaliumgivan minskas eller omfördelas. Är detta inte möjligt eller om magnesiuminnehållet i marken är lågt, bör magnesiumhaltiga gödsel- eller kalkningsprodukter användas.

Tabell 3. Riktvärden för K/Mg-kvoten (Klicka på tabellen för större bild)

Fosfor

Gödsling med fosfor behöver inte följa gödslingsbehovet för varje enskilt vallår. Det viktiga är att tillförsel och bortförsel överensstämmer över hela växtföljden. Växtföljdsanpassad fosforrekommendation hittar du Yaras verktyg Bördighetsanpassad gödsling.

Bördighetsanpassad P- och K-gödsling